Svensk ordbok 2009, webbversion
verb vecklade vecklat
veck·lar●vika i flera varv
så att ngt blir helt omslutet av ngt annat
form.hon vecklade in smyckena i linnet för att gömma dem○ofta bildligtäv. fast sammansättn., seinveckla
trassla in
han vecklade in sig i lögnerhon vecklades in i en tvistveckla in ngn i ngt, veckla in ngt (i ngt)sedan åtm. mitten av 1800-taletSubst.:vbid1-925558invecklande,
vbid2-925558inveckling